Rusya

Tikang ha Wikipedia
(Ginredirect tikang ha Russia)
Federasyon Rusa

Российская Федерация
Rossiyskaya Federatsiya
Bandira han Rusya
Bandira
Eskudo han Rusya
Eskudo
Kahamutang han Rusya
Pamunuan
ngan gidako-i nga syudad
Moscow
Opisyal nga mga pinulungan An Rinuso opisyal ha bug-os nga nasod; 27 nga iba nga mga pinulongan co-opisyal ha pipira nga mga rehiyon
Ethniko nga mga grupo
Ruso 79.8%, Tatar 3.8%, Ukranyano 2%, Bashkir 1.2%, Chuvash 1.1%, Chechen 0.9%, Armenyano 0.8%, iba – 10.4%
(Mga) Tawag hin tawo Ruso
Kagamhanan Federal semi-presidensyal nga demokratiko nga republika
• Mangulo
Vladimir Putin
Mikhail Mishustin
Valentina Matviyenko (UR)
Vyacheslav Volodin (UR)
Magbabalaod Federal nga Katitirok
Konseho han Federasyon
Estatal nga Duma
Formation
862
882
1169
1283
1547
1721
7 Nobyembre 1917
10 Disyembre 1922
26 Disyembre 1991
Langyab
• Bug-os
17,075,400 km2 (6,592,800 sq mi) (1st)
• Katubigan (%)
13[1] (including swamps)
Kamolupyohan
• 2022 estimate
146 980 061[2] (9th)
• 2021 nga census
147 182 123[3]
• Densidad
8.3/km2 (21.5/sq mi) (217th)
GDP (PPP) 2009 nga banabana
• Bug-os
$2.126 trillion[4] (6th)
• Per capita
$15,039[4] (51st)
GDP (nominal) 2009 nga banabana
• Bug-os
$1.255 trillion[4] (11th)
• Per capita
$8,874[4] (54th)
Salapi Ruble (RUB)
Zona hin oras UTC+2 to +12
• Summer (DST)
UTC+3 to +13
Dapit hin pagmanehar right
Kodigo hin pagtawag +7
Internet TLD .ru (.su reserved), (.рф2 2009)
  1. The Russian Federation is one of the successors to earlier forms of continuous statehood, starting from the 9th Century AD when Rurik, a Viking warrior, was chosen as the ruler of Novgorod, a point traditionally taken as the beginning of Russian statehood.
  2. The .рф Top-level domain is available for use in the Russian Federation since the second quarter of 2009 and only accepts domains which use the Cyrillic alphabet.[5]

An Rusia o Rusya (Rinuso: Россия, tr. Rossiya, IPA: [rɐˈsʲijə] ( pamati-a))) nga kilalado nga Federasyon Rusa (ha Rinuso: Российская Федерация ; gintransliterar nga Rossiyskaya Federatsiya) usa ka nasod nga nahimutang ha mga kontinente han Asya ngan Europa. An kapital han Nasod amo an syudad han Moscow.

Lista han mga Suhito han Federal (Federal Subjects) han Rusya[igliwat | Igliwat an wikitext]

Kodigo Ngaran Kapital o Sentro han Tagdumara
Gidadako-i nga syudad
Bandera Tatak Buhatan Distrito Federal Rehiyon Pangekonomiya Kahaluag (km²)[6] Popyulasyon[7]
01 Republic of Adygea Maykop Southern North Caucasus 7,600 447,109
02 Republic of Bashkortostan Ufa Volga Urals 143,600 4,104,336
03 Buryat Republic Ulan-Ude Siberian East Siberian 351,300 981,238
04 Altai Republic Gorno-Altaysk Siberian West Siberian 92,600 202,947
05 Republic of Dagestan Makhachkala Southern North Caucasus 50,300 2,576,531
06 Republic of Ingushetia Capital:Magas
Largest city:Nazran
Southern North Caucasus 4,000 467,294
07 Kabardino-Balkar Republic Nalchik Southern North Caucasus 12,500 901,494
08 Republika han Kalmykia Elista Southern Volga 76,100 292,410
09 Karachay-Cherkess Republic Cherkessk Southern North Caucasus 14,100 439,470
10 Republika han Karelia Petrozavodsk Northwestern Northern 172,400 716,281
11 Republika han Komi Syktyvkar Northwestern Northern 415,900 1,018,674
12 Mari El Republic Yoshkar-Ola Volga Volga-Vyatka 23,200 727,979
13 Republic of Mordovia Saransk Volga Volga-Vyatka 26,200 888,766
14 Sakha (Yakutia) Republic Yakutsk Far Eastern Far Eastern 3,103,200 949,280
15 Republic of North Ossetia-Alania Vladikavkaz Southern North Caucasus 8,000 710,275
16 Republic of Tatarstan Kazan Volga Volga 68,000 3,779,265
17 Tyva Republic Kyzyl Siberian East Siberian 170,500 305,510
18 Udmurt Republic Izhevsk Volga Urals 42,100 1,570,316
19 Republic of Khakassia Abakan Paypay:Coat of arms of Khakassia .svg Siberian East Siberian 61,900 546,072
20 Chechen Republic Grozny Southern North Caucasus 15,300 1,103,686
21 Chuvash Republic-Chuvashia Cheboksary Volga Volga-Vyatka 18,300 1,313,754
22 Altai Krai Barnaul Siberian West Siberian 169,100 2,607,426
92 Zabaykalsky Krai Chita Siberian East Siberian 431,500 1,155,346
91 Kamchatka Krai Petropavlovsk-Kamchatsky Far Eastern Far Eastern 472,300 358,801
23 Krasnodar Krai Krasnodar Southern North Caucasus 76,000 5,125,221
24 Krasnoyarsk Krai Krasnoyarsk Siberian East Siberian 2,339,700 2,966,042
90 Perm Krai Perm Volga Urals 160,600 2,819,421
25 Primorsky Krai Vladivostok Far Eastern Far Eastern 165,900 2,071,210
26 Stavropol Krai Stavropol Southern North Caucasus 66,500 2,735,139
27 Khabarovsk Krai Khabarovsk Far Eastern Far Eastern 788,600 1,436,570
28 Amur Oblast Blagoveshchensk Far Eastern Far Eastern 363,700 902,844
29 Arkhangelsk Oblast Arkhangelsk Northwestern Northern 587,400 1,336,539
30 Astrakhan Oblast Astrakhan Southern Volga 44,100 1,005,276
31 Belgorod Oblast Belgorod Central Central Black Earth 27,100 1,511,620
32 Bryansk Oblast Bryansk Central Central 34,900 1,378,941
33 Vladimir Oblast Vladimir Central Central 29,000 1,523,990
34 Volgograd Oblast Volgograd Southern Volga 113,900 2,699,223
35 Vologda Oblast Administrative center:Vologda
Largest city:Cherepovets
Northwestern Northern 145,700 1,269,568
36 Voronezh Oblast Voronezh Central Central Black Earth 52,400 2,378,803
37 Ivanovo Oblast Ivanovo Central Central 21,800 1,148,329
38 Irkutsk Oblast Irkutsk Siberian East Siberian 767,900 2,581,705
39 Kaliningrad Oblast Kaliningrad Northwestern Kaliningrad 15,100 955,281
40 Kaluga Oblast Kaluga Central Central 29,900 1,041,641
42 Kemerovo Oblast Administrative center:Kemerovo
Largest city:Novokuznetsk
Siberian West Siberian 95,500 2,899,142
43 Kirov Oblast Kirov Volga Volga-Vyatka 120,800 1,503,529
44 Kostroma Oblast Kostroma Central Central 60,100 736,641
45 Kurgan Oblast Kurgan Urals Urals 71,000 1,019,532
46 Kursk Oblast Kursk Central Central Black Earth 29,800 1,235,091
47 Leningrad Oblast [8]Largest city:Gatchina Northwestern Northwestern 84,500 1,669,205
48 Lipetsk Oblast Lipetsk Central Central Black Earth 24,100 1,213,499
49 Magadan Oblast Magadan Far Eastern Far Eastern 461,400 182,726
50 Moscow Oblast [9]Largest city:Balashikha Central Central 45,900 6,618,538
51 Murmansk Oblast Murmansk Northwestern Northern 144,900 892,534
52 Nizhny Novgorod Oblast Nizhny Novgorod Volga Volga-Vyatka 76,900 3,524,028
53 Novgorod Oblast Veliky Novgorod Northwestern Northwestern 55,300 694,355
54 Novosibirsk Oblast Novosibirsk Siberian West Siberian 178,200 2,692,251
55 Omsk Oblast Omsk Siberian West Siberian 139,700 2,079,220
56 Orenburg Oblast Orenburg Volga Urals 124,000 2,179,551
57 Oryol Oblast Oryol Central Central 24,700 860,262
58 Penza Oblast Penza Volga Volga 43,200 1,452,941
60 Pskov Oblast Pskov Northwestern Northwestern 55,300 760,810
61 Rostov Oblast Rostov-on-Don Southern North Caucasus 100,800 4,404,013
62 Ryazan Oblast Ryazan Central Central 39,600 1,227,910
63 Samara Oblast Samara Volga Volga 53,600 3,239,737
64 Saratov Oblast Saratov Volga Volga 100,200 2,668,310
65 Sakhalin Oblast Yuzhno-Sakhalinsk Far Eastern Far Eastern 87,100 546,695
66 Sverdlovsk Oblast Yekaterinburg Urals Urals 194,800 4,486,214
67 Smolensk Oblast Smolensk Central Central 49,800 1,049,574
68 Tambov Oblast Tambov Central Central Black Earth 34,300 1,178,443
69 Tver Oblast Tver Central Central 84,100 1,471,459
70 Tomsk Oblast Tomsk Siberian West Siberian 316,900 1,046,039
71 Tula Oblast Tula Central Central 25,700 1,675,758
72 Tyumen Oblast Tyumen Urals West Siberian 1,435,200 3,264,841
73 Ulyanovsk Oblast Ulyanovsk Volga Volga 37,300 1,382,811
74 Chelyabinsk Oblast Chelyabinsk Urals Urals 87,900 3,603,339
76 Yaroslavl Oblast Yaroslavl Central Central 36,400 1,367,398
77 Moscow Central Central 1,100 10,382,754
78 Saint Petersburg Northwestern Northwestern 1,439 4,662,547
79 Jewish Autonomous Oblast Birobidzhan Far Eastern Far Eastern 36,000 190,915
83 Nenets Autonomous Okrug Naryan-Mar Northwestern Northern 176,700 41,546
86 Khanty-Mansi Autonomous Okrug-Yugra Administrative center:Khanty-Mansiysk
Largest city:Surgut
Urals West Siberian 523,100 1,432,817
87 Chukotka Autonomous Okrug Anadyr Far Eastern Far Eastern 737,700 53,824
89 Yamalo-Nenets Autonomous Okrug Administrative center:Salekhard
Largest city:Novy Urengoy
Urals West Siberian 750,300 507,006

Mga reperensya[igliwat | Igliwat an wikitext]

  1. "The Russian federation: general characteristics". Federal State Statistics Service. Ginhipos tikang han orihinal han 21 Oktubre 2003. Ginkuhà 5 Abril 2008.
  2. "Federal State Statistics Service of Russia". Ginhipos tikang han orihinal han 2022-03-31. Ginkuhà 2010-02-19.
  3. "Russian Census of 2002". Federal State Statistics Service. Ginhipos tikang han orihinal han 2008-04-13. Ginkuhà 2008-04-05.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 "Russia". International Monetary Fund. Ginkuhà 2010-02-02.
  5. (Rinuso) "Russia allowed to register Internet domains in Cyrillic". Interfax. Ginkuhà 2008-07-20.
  6. Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (2004-05-21). "Территория, число районов, населённых пунктов и сельских администраций по субъектам Российской Федерации[[Kaarangay:Mga barasahon nga mayda Rinuso-nga pinulongan nga sinurat]] (Territory, Number of Districts, Inhabited Localities, and Rural Administration by Federal Subjects of the Russian Federation)". Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002) (ha Russian). Federal State Statistics Service. Ginhipos tikang han orihinal han 2011-09-28. Ginkuhà 2008-04-18. URL–wikilink conflict (help)
  7. Федеральная служба государственной статистики (Federal State Statistics Service) (2004-05-21). "Численность населения России, субъектов Российской Федерации в составе федеральных округов, районов, городских поселений, сельских населённых пунктов – районных центров и сельских населённых пунктов с населением 3 тысячи и более человек[[Kaarangay:Mga barasahon nga mayda Rinuso-nga pinulongan nga sinurat]] (Population of Russia, its federal districts, federal subjects, districts, urban localities, rural localities—administrative centers, and rural localities with population of over 3,000)". Всероссийская перепись населения 2002 года (All-Russia Population Census of 2002) (ha Russian). Federal State Statistics Service. Ginhipos tikang han orihinal han 2018-07-08. Ginkuhà 2008-06-23. URL–wikilink conflict (help)
  8. According to Article 13 of the Charter of Leningrad Oblast, the government bodies of the oblast are located in the city of St. Petersburg. However, St. Petersburg is not officially named to be the administrative center of the oblast.
  9. According to Article 24 of the Charter of Moscow Oblast, the government bodies of the oblast are located in the city of Moscow and throughout the territory of Moscow Oblast. However, Moscow is not officially named to be the administrative center of the oblast.
Mga Nasod ha Europa
Albanya | Alemanya | Andorra | *Armenya | *Aserbaiyan | Austrya | Belarus | Belhika | Bosnya ngan Hersegovina | Bulgarya | Dinamarka | Eslovakya | Eslovenya | Espanya | Estonya | Finlandya | Fransya | Gresya | *Georgia/Heorhya | Hungarya | Irlanda | Islandya | Italya | *Kasahistan/Kazakhstan | Kroasya | Lestenstin | Letonya | Lituanya | Luxemburgo | Malta | Moldavya | Monaco | Montenegro | Nederlandes/Paises Bajos | Norte nga Macedonia | Noruega | Polonya | Portugal | Reino Unido | Rumanya | *Rusya | San Marino | Serbya | Suwesya | Suisa | Syudad han Vaticano | Republika Tseka | *Tsipre | *Turkeya | Ukranya
Iba nga mga teritoryo: Akrotiri ngan Dhekelya | Esvalbard | Feroe nga Islas | Guernsey | Hibraltar | Jan Mayen | Jersey | Isla han Man
Mga Nasod ha Asya
Afganistan | Amihanan nga Korea | Arabya Saudi | *Armenya | *Aserbaiyan | Barein | Bangladesh | Birmania/Myanmar | Brunei | Butan | Cambodia/Camboya | *Ehipto | Emiratos Arabes Unidos | *Georgia | Hapon | Hordanya | India | Indonesia/Indonesya | Irak | Iran | Israel | *Kasahistan/Kazakhstan | Kirguistan | Kuwait | Laos | Libano | Malaysia | Maldivas | Mongolya | Nepal | Oman | Pakistan | Pilipinas | Qatar/Catar | *Rusia | Salatan nga Korea | Singgapura | Sinirangan nga Timor | Sirya | Sri Lanka | Taiwan (Republika han Tsina) | Tayikistan | Thailand/Tailandya | Tsina (Kanan Katawhan Republika han Tsina) | Turkmenistan | Turkeya | Usbekistan | Vietnam | Yemen