Simón Bolívar

Tikang ha Wikipedia
Mayda impormasyon hini nga artikulo nga aada han Iningles nga bersyon nga angay ighubad ha Winaray
Mayda impormasyon hini nga artikulo nga aada han Kinatsila nga bersyon nga angay ighubad ha Winaray
Simón Bolívar
Simón Bolívar at age 36, 1819
2nd President of Venezuela
Ha puwesto
August 6, 1813 – July 2, 1814
Gin-unahan ni Cristóbal Mendoza
Ha puwesto
February 15, 1819 – December 17, 1819
Ginsundan ni José Antonio Páez
President of Gran Colombia
(Colombia, Venezuela, Ecuador, Panama)
Ha puwesto
December 17, 1819 – May 4, 1830
Sugbong Mangulo Francisco de Paula Santander
Ginsundan ni Domingo Caycedo
1st President of Bolivia
Ha puwesto
August 12, 1825 – December 29, 1825
Ginsundan ni Antonio José de Sucre
President of Peru
Ha puwesto
February 17, 1824 – January 28, 1827
Gin-unahan ni José Bernardo de Tagle, Marquis of Torre-Tagle
Ginsundan ni Andrés de Santa Cruz
Personal nga mga detalye
Natawo Hulyo 24, 1783(1783-07-24)
Caracas, Captaincy General of Venezuela, Spanish Empire
Namatay Disyembre 17, 1830 (edad 47)
Santa Marta, New Granada
Partido nga politikanhon Unitarian Party
(Mga) Asawa María Teresa Rodríguez del Toro y Alaysa
Pirma

Hi Simón José Antonio de la Santísima Trinidad Bolívar y Palacios (Hulyo 24, 1783Disyembre 17, 1830) usa nga rebolusyonaryo nga namumuno han America del Sur. Hiya an ginsiring nga namuno han pakigbisog para han independensya han mga yana nga nasod han Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru, Panama ngan Bolivia, iginkikita hiya nga bayani hini nga mga nasod nga ha kaurugan nan iba nga bahin han Hispano America. Natawo hiya ha Caracas, Venezuela. Han 1802, nag-asawa hiya kan María Teresa Rodríguez del Toro y Alaysa nga namatay hin yellow fever (dulaw nga hiranat o darag nga hiranat) katapos hin usa ka tuig ngan waray hiya mangasawa hin otro. Hiya an syahan nga presidente han Bolivia han ka-independente hini tikang han Espanya dida han 1824. Hi Bolivar kilalado nga amo an George Washington han hispano nga America del Sur. Ha Kinatsila, tinatawag hiya nga "El Libertador", An Libertador.

Pamilya ngan Syahan nga Bahin han Kinabuhi[igliwat | Igliwat an wikitext]

An dugo aristokrata ni Bolívar tikang han La Puebla de Bolibar (o Bolíbar), usa nga gamay nga baryo ha Vasco nga condado han Vizcaya, an gintikangan han ira apelyido. Han mga 1600, may bahin han ira karikohan nga tikang han mga bulawan ngan tanso nga mina ha Salog Aroa ha Venezuela. Han mga 1500, mayda mga impormasyon mahitungod hin kamay-ada hin bulawan nga ginhurobhurob ha mga salog Yaracuy, Santa Cruz, ngan Aroa. Han 1605, nasabtan in mga mas sigurado nga kahamutangan hin mga ore, labi na hin gamay nga siong nga lateral han Salog Aroa sapit han La Quebrada de Las Minas. Han 1632, ginmina anay in bulawan, nga nagresulta hin mga kadiskubre hin dagko nga deposito hin tanso. Han mga uruurhi nga mga 1600, an tanso gin-exportar han ngaran nga "Cobre Caracas". Ini nga mga mina nagin tag-iya han pamilya ni Simón Bolívar. Ha urhe nga bahin han iya rebolusyonaryo nga panginabuhi, gin-gamit ni Bolívar in bahin han ganansya tikang han mineral agod mabaydan an mga rebolusyonaryo nga gyera ha Salatan nga Amerika. Kondi bisan pa, an pagin-prominente han ira pamilya mas labaw pa kaysa han ira pagkariko. Pananglitan, an Katedral han Caracas, nga gintukod han 1575, mayda kapilya ha ligid nga gindedikar han pamilya ni Simón Bolívar. [1]

Ini nga kontexto an natawhan ni Simón Bolívar ha Caracas, ha yana nga nasod han Venezuela, hin aristokratiko nga pamilya, ngan gintutdoan hin mga dirudilain nga mga tutor katapos han kamatay han iya mga kag-anak. Upod han mga tutor niya amo hi Simón Rodríguez, nga diin an iya mga ideya nga estilo hin pagtutdo dako hin impluwensya kan Bolívar.

Katapos han kamatay han iya mga kag-anak, kinmadto hiya ha Espanya han 1799 agod magtapos han iya edukasyon. Didto, nag-asawa hiya kan María Teresa Rodríguez del Toro y Alaysa han 1802, pero dida hin halipot nga pagbalik ha Venezuela han 1803, namatay hiya hin dulaw nga hiranat. Binmalik hi Bolívar ha Europa han 1804 ngan mayda tiempo nga kabahin hiya han mga bilin han serbisyo ni Napoleon.

El Libertador[igliwat | Igliwat an wikitext]

Istatwa ni Simón Bolívar ha Belgrave Square London

Hi Bolívar binmalik ha Venezuela han 1807 ngan, han paghimo-a ni Napoleon han iya bugto nga hi Joseph Bonaparte Hadi han Espanya uga han mga kolonya hini dida han 1808, inmapi hiya dida han pag-ato nga mga junta ha Salatan nga Amerika.

An junta han Caracas nagdeklara hin independensya o paglugaring dida han 1810, ngan hi Bolívar kinmadto ha England in diplomatiko nga misyon. Binmalik ha Venezuela hi Bolívar han 1811. Kondi dida han Hulyo 1812, an mangulo han junta nga hi Francisco de Miranda nagsurender ngan hi Bolívar kinmalagiw ngadto ha Cartagena de Indias. Hini nga panahon ginsurat ni Bolívar an iya Manifiesto de Cartagena.

Han 1813, katapos makakuha hin militar nga puwesto ha Nueva Granada ha ilarom han pagdumara han Kongreso han Tunja, namuno hi Bolívar han pagsalakay han Venezuela dida hanMayo 14. Amo ini an katinikangan han kilalado nga Campaña Admirable. Sinmakob hiya han Mérida han Mayo 23, katapos han pag-okupar han Trujillo dida han Hunyo 9. Katapos hin unom ka adlaw, dida han Hunyo 15, iya gindikta an iya kilalado nga Dekreto hin Gyera tubtob ha Kamatayan (Decreto de Guerra a Muerte). Nabawi hin otro an Caracas dida han Agosto 6, 1813, nga diin ginproklamar hiya nga El Libertador, ngan naproklama an Ikaduha nga Republika Venezolana.

Mga Dungog[igliwat | Igliwat an wikitext]

Hi Bolívar ginranggo nga #48 han kan Michael H. Hart lista hin mga pinakaimpluwensyal nga tawo ha kasaysayan. Brian Wang.

Gin-unahan ni:
Waray
Mangulo han Gran Colombia
1821–1830
Ginsundan ni:
Domingo Caycedo
Gin-unahan ni:
José Bernardo de Tagle
Libertador han Peru
1824–1826
Ginsundan ni:
Andres de Santa Cruz
Gin-unahan ni:
Waray
Mangulo han Bolivia
1825–1826
Ginsundan ni:
Antonio José de Sucre

Pinanbasaran[igliwat | Igliwat an wikitext]

Padugang nga barasahon[igliwat | Igliwat an wikitext]

  • Arana, Marie. Bolivar: American Liberator. New York: Simon & Schuster, 2013.
  • Reza, German de la. "La invención de la paz. De la república cristiana del duque de Sully a la sociedad de naciones de Simón Bolívar", México, Siglo XXI Editores, 2009. ISBN 978-607-03-0054-7
  • Bushnell, David. The Liberator, Simón Bolívar. New York: Alfred A. Knopf, 1970.
  • Bushnell, David (ed.) and Fornoff, Fred (tr.), El Libertador: Writings of Simón Bolívar, Oxford University Press, 2003. ISBN 978-0-19-514481-9
  • Bushnell, David and Macaulay, Neill. The Emergence of Latin America in the Nineteenth Century (Second edition). Oxford and New York: Oxford University Press, 1994. ISBN 978-0-19-508402-3
  • Ducoudray Holstein, H.L.V. Memoirs of Simón Bolívar. Boston: Goodrich, 1829.
  • Harvey, Robert. "Liberators: Latin America's Struggle For Independence, 1810–1830". John Murray, London (2000). ISBN 978-0-7195-5566-4
  • Higgins, James (editor). The Emancipation of Peru: British Eyewitness Accounts, 2014. Online at https://sites.google.com/site/jhemanperu
  • Lynch, John. Simón Bolívar and the Age of Revolution. London: University of London Institute of Latin American Studies, 1983. ISBN 978-0-901145-54-3
  • Ludwig, Emil. "Bolivar: The Life of an Idealist," Alliance Book Corporation, New York, 1942.
  • Lynch, John. The Spanish American Revolutions, 1808–1826 (Second edition). New York: W. W. Norton & Co., 1986. ISBN 978-0-393-95537-8
  • Madariaga, Salvador de. Bolívar. Westport: Greenwood Press, 1952. ISBN 978-0-313-22029-6
  • Marx, Karl. "Bolívar y Ponte" in The New American Cyclopaedia: A Popular Dictionary of General Knowledge, Vol. III. New York: D. Appleton & Co., 1858.
  • Mijares, Augusto. The Liberator. Caracas: North American Association of Venezuela, 1983.
  • O'Leary, Daniel Florencio. Bolívar and the War of Independence/Memorias del General Daniel Florencio O'Leary: Narración (Abridged version). Austin: University of Texas, [1888] 1970. ISBN 978-0-292-70047-5
  • Bastardo-Salcedo,JL (1993) Historia Fundamental de Venezuela UVC,Caracas.
  • Arismendi Posada, Ignacio (1983). Gobernantes Colombianos (second ed.). Bogotá, Colombia: Interprint Editors Ltd.; Italgraf. 
  • Bushnell, David; Langley, Lester D. (2008). Simón Bolívar: Essays on the Life and Legacy of the Liberator. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield. ISBN 978-0-7425-5619-5. http://books.google.com/books?id=ZcHpTbbV2NMC. 
  • Grant, Will (5 Hulyo 2010). "Venezuela honours Simón Bolívar's lover Manuela Saenz". BBC. Ginkuhà 17 Hulyo 2010.
  • Lynch, John (2006). Simón Bolívar: A Life. Yale University Press. ISBN 978-0-300-11062-3. https://archive.org/details/simonbolivarlife0000lync. 
  • Lynch, John (5 Hulyo 2007). Simón Bolívar: A Life. Yale University Press. ISBN 978-0-300-12604-4. 
  • Masur, Gerhard (1969). Simón Bolívar (Revised ed.). Albuquerque: University of New Mexico Press. https://archive.org/details/simonbolivar0000masu. 
  • Petre, Francis Loraine (1910). Simon Bolivar "El libertador": a life of the chief leader in the revolt against Spain in Venezuela, New Granada & Peru. J. Lane. 
  • Slatta, Richard W.; de Grummond, Jane Lucas (2003). Simón Bolívar's Quest for Glory. Texas A&M University Press. ISBN 978-1-58544-239-3. https://archive.org/details/simonbolivarsque0000slat. 
  • Thornton, John Kelly (28 Abril 1998). Africa and Africans in the Making of the Atlantic World, 1400–1800. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-62724-5. http://books.google.com/books?id=AVZDHeVEeywC&pg=PA174. Ginkuhà 8 Abril 2012. 

Mga sumpay ha gawas[igliwat | Igliwat an wikitext]