Peperomia tetraphylla

Tikang ha Wikipedia
Peperomia tetraphylla

Siyentipiko nga pagklasipika
Ginhadi-an: Plantae
Pagbahin: Tracheophyta
Klase: Magnoliopsida
Orden: Piperales
Banay: Piperaceae
Genus: Peperomia
Espesye: Peperomia tetraphylla
Binomial nga ngaran
Peperomia tetraphylla
(G. Forst.) Hook. & Arn.
Mga sinonimo

Troxirum reflexum Rafin.
Piper tetraphyllum G. Forst.
Piper saxatilis Wall.
Piper quadrifolium Vell.
Piper pusillum Bl.
Piper aemulum Endl.
Peperomia tetraphylla var. sinensis (C. DC.) P.S. Chen & P.C. Zhu
Peperomia tetraphylla var. parvifolia (C. DC.) Deg. & Deg.
Peperomia tetraphylla var. elongata (Hbd.) Deg. & Deg.
Peperomia tacuariana Trel.
Peperomia subemarginulata Trel.
Peperomia reflexifolia Trel.
Peperomia reflexa var. subsessilifolia C. DC.
Peperomia reflexa var. subemarginulata C. DC
Peperomia reflexa f. sinensis C. DC.
Peperomia reflexa var. parvifolia C. DC.
Peperomia reflexa var. pallida C. DC
Peperomia reflexa var. oahuensis Wawra
Peperomia reflexa var. nervulosa C. DC.
Peperomia reflexa var. honoluluensis Wawra
Peperomia reflexa f. forsteriana Miq.
Peperomia reflexa var. enervulosa C. DC.
Peperomia reflexa var. emarginata Brown
Peperomia reflexa var. elongata Hbd.
Peperomia reflexa var. capensis (Miq.) DC.
Peperomia reflexa f. argentina C. DC.
Peperomia parvula Hillebr.
Peperomia novae-zelandiae Colenso
Peperomia diehliana Trel.
Peperomia cryptotricha Trel. ex Badillo
Peperomia cartagoana Trel.
Peperomia boliviensis C. DC.
Peperomia berroi Trel.
Peperomia berlandieri Miq.
Peperomia aemula (Endl.) Endl.
Micropiper pusillum Miq.

An Peperomia tetraphylla[1] in uska species han Magnoliopsida nga syahan ginhulagway ni Johann Georg Adam Forster, ngan ginhatag han pagkayana nga asya nga ngaran ni Hook. & Arn.. An Peperomia tetraphylla in nahilalakip ha genus nga Peperomia, ngan familia nga Piperaceae.[2][3]

Subspecies[igliwat | Igliwat an wikitext]

Ini nga species ginbahin ha masunod nga subspecies:[2]

  • P. t. americana
  • P. t. piedadeana
  • P. t. tenera
  • P. t. valantoides

Mga kasarigan[igliwat | Igliwat an wikitext]

  1. Hook. & Arn., 1832 In: Bot. Beechey Voy. 97
  2. 2.0 2.1 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2014). "Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist". Species 2000: Reading, UK. Ginkuhà 26 Mayo 2014.CS1 maint: multiple names: authors list (link) CS1 maint: extra text: authors list (link)
  3. "World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World". Ginhipos tikang han orihinal han 2019-03-18. Ginkuhà 2014-10-23.

Mga sumpay ha gawas[igliwat | Igliwat an wikitext]