Gresya

Tikang ha Wikipedia
Republka Hellenika
Republika Griyega

Ελληνική Δημοκρατία
Ellīnikī́ Dīmokratía
Bandira han Gresya
Bandira
National emblem han Gresya
National emblem
Darahonon: Eleftheria i Thanatos, (Greek: "Ελευθερία ή Θάνατος", "Kagawasan o Kamatayan") (minat-an)
Awit: Ὕμνος εἰς τὴν Ἐλευθερίαν
Ýmnos eis tīn Eleftherían
Hymn to Liberty1
Kahamutang han  Gresya  (green) – ha Europe  (light green & grey) – ha the European Union  (light green)  —  [Legend]
Kahamutang han  Gresya  (green)

– ha Europe  (light green & grey)
– ha the European Union  (light green)  —  [Legend]

Pamunuan Atenas
Gidako-i nga syudad Athens
Opisyal nga mga pinulungan Griniyego
(Mga) Tawag hin tawo Griyego
Kagamhanan Parliamentary republic
• President
Prokopis Pavlopoulos
Alexis Tsipras
Magbabalaod Parliament
Modern statehood
25 March 1821
• Recognized
3 February 1830, in the London Protocol
7 May 1832, in the Convention of London
11 June 1975,
Third Hellenic Republic
Langyab
• Bug-os
131,990 km2 (50,960 sq mi) (96th)
• Katubigan (%)
0.8669
Kamolupyohan
• 2010 estimate
11,306,183[1] (74th)
• 2001 nga census
10,964,020[2]
• Densidad
85.3/km2 (220.9/sq mi) (88th)
GDP (PPP) 2008 nga banabana
• Bug-os
$341.688 billion[3] (33rd)
• Per capita
$30,681[3] (26th)
GDP (nominal) 2009 nga banabana
• Bug-os
$338.250 billion[3] (27th)
• Per capita
$30,304 [3] (27th)
Gini (2005) 332
Error: Invalid Gini value · 36th
HDI (2007) 0.942[4]
Error: Invalid HDI value · 25th
Salapi Euro ()3 (EUR)
Zona hin oras UTC+2 (EET)
• Summer (DST)
UTC+3 (EEST)
Dapit hin pagmanehar right
Kodigo hin pagtawag 30
Internet TLD .gr4
  1. Also the national anthem of Cyprus.
  2. CIA World Factbook.
  3. Before 2001, the Greek drachma.
  4. The .eu domain is also used, as it is shared with other European Union member states.

An Gresya o Grecia (ha Griyego nga yinaknan: Ελλάδα [kaluwas Ellada] o Ελλάς [kaluwas Ellas]) nga kilalado ha opisyal nga Republika Hellenika (ha Griyego: Ελληνική Δημοκρατία o Elliniki Dimokratia)[5] usa nga nasod ha timugan o salatan-sidlangan nga Europa. Nahamutang ini ha salatan nga dapit han Peninsula Balkanika o Rawis han Balkanika. Mayda ini mga linea hin pagsapit upod han Albanya, an Norte nga Macedonia[6] ngan Bulgaria ha amihanan, ngan han Turkeya ha sidlangan. An Dagat Aegeo nahamutang ha sidlangan ngan salatan han mainland o dig-on nga tuna han Gresya, samtang an Dagat Ionico nahamutang ha katundan. An duha nga kabahin han Sinirangan nga Meditteraneo nga nahanunungod han Gresya mayda damo nga mga isla, isleta ngan bato nga mga isla.


Administratibo nga pagbahinbahin han Gresya[igliwat | Igliwat an wikitext]

Ha administrasyon, an Gresya ginbahin ngadto hin mga rehiyon o periferya (περιφέρειες ha Griyego) ngan ini ginbahinbahin ngadto hin kalim-an kag usa nga mga prefektura o nomoi (ha Griyego nomos kon uusa nomoi kon sobra usa). Mayda liwat usa nga autonomo nga estado, an Bukid Athos (ha Griyego: Όρος Άθως, Oros Athos nga tinatawag liwat nga Άγιον Όρος, Hagion Oros, "Baraan nga Bukid"), nga nagsasapit han periferya han Butnga nga Macedonia.

Mapa Ihap Periferya Kapital Kahaluag Katawhan
1 Attika Atenas 3,808 km² 3,761,810
2 Butnga nga Gresya Lamia 15,549 km² 605,329
3 Butnga nga Macedonia Thessaloniki 18,811 km² 1,871,952
4 Krete Heraklion 8,259 km² 601,131
5 Sinirangan nga Macedonia ngan Thracia Komotini 14,157 km² 611,067
6 Epiros Ioannina 9,203 km² 353,820
7 Islas Ionicas (Kapuropod-an Ioniahanon) Kerkyra (Corfu) 2,307 km² 212,984
8 Amihanan nga Aegeo Mytilene 3,836 km² 206,121
9 Peloponeso Kalamata 15,490 km² 638,942
10 Salatan nga Aegeo Ermoupoli 5,286 km² 302,686
11 Thessalya Larissa 14.037 km² 753,888
12 Katundan nga Gresya Patras 11,350 km² 740,506
13 Katundan nga Macedonia Kozani 9,451 km² 301,522
- Bukid Athos (Autonomo) Karyes 390 km² 2,262

Mga kasarigan[igliwat | Igliwat an wikitext]

  1. "Total population". Eurostat. 2010-01-01. Ginkuhà 2010-01-08.
  2. National Statistical Service of Greece: Population census of 18 March 2001: Πίνακας 1. Πληθυσμός κατά φύλο και ηλικία
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 "Greece". International Monetary Fund. Ginkuhà 2009-10-01.
  4. Human Development Report 2009. The United Nations. Retrieved 12 October 2009.
  5. "World Factbook - Greece: Government". CIA. www.cia.gov. 2007-03-15. Ginhipos tikang han orihinal han 2016-08-25. Ginkuhà 2007-04-07.
  6. Kitaa an langtugi han pag-ngaran han Macedonia
Bandira han Unyon Europea Unyon Europea Bandira han Unyon Europeo
Alemanya | Austrya | Belhika | Bulgarya | Dinamarka | Eslovakya | Eslovenya | Espanya | Estonya | Finlandya | Fransya | Gresya | Hungarya | Irlanda | Italya | Kroasya | Letonya | Lituanya | Luxemburg | Malta | Nederlandes/Paises Bajos | Polonya | Portugal | Rumanya | Suwesya | Republika Tseka | Tsipre
Mga Nasod ha Europa
Albanya | Alemanya | Andorra | *Armenya | *Aserbaiyan | Austrya | Belarus | Belhika | Bosnya ngan Hersegovina | Bulgarya | Dinamarka | Eslovakya | Eslovenya | Espanya | Estonya | Finlandya | Fransya | Gresya | *Georgia/Heorhya | Hungarya | Irlanda | Islandya | Italya | *Kasahistan/Kazakhstan | Kroasya | Lestenstin | Letonya | Lituanya | Luxemburgo | Malta | Moldavya | Monaco | Montenegro | Nederlandes/Paises Bajos | Norte nga Macedonia | Noruega | Polonya | Portugal | Reino Unido | Rumanya | *Rusya | San Marino | Serbya | Suwesya | Suisa | Syudad han Vaticano | Republika Tseka | *Tsipre | *Turkeya | Ukranya
Iba nga mga teritoryo: Akrotiri ngan Dhekelya | Esvalbard | Feroe nga Islas | Guernsey | Hibraltar | Jan Mayen | Jersey | Isla han Man


Mga Nasod ngan teritoryo ha Mediterraneo
Albanya | Arhelya | Bosnya ngan Hersegovina | Ehipto | Eslovenya | Espanya | Fransya | Gresya | Israel | Italya | Kroasya | Libano | Libya | Malta | Morocco | Monako | Montenegro | Palestina | Sirya | Tsipre | Tunisya | Turkeya