Ali Khamenei

Tikang ha Wikipedia
Diri angay igkalipat kan Ruhollah Khomeini

Sayyid Ali Hosseini Khamenei
سید علی حسینی خامنه‌ای
Hi Ali Khamenei han 2017
ika-2 nga Supremo nga Namumuno han Iran
Nag-asumir hin puwesto
4 Hunyo 1989
Acting: 4 Hunyo – 6 Agosto 1989[1]
Mangulo
Gin-unahan ni Ruhollah Khomeini
ika-3 nga Mangulo han Iran
Ha puwesto
9 Oktubre 1981 – 16 Agosto 1989[2]
Primer Ministro Mir-Hossein Mousavi
Supremo nga Namumuno Ruhollah Khomeini
Gin-unahan ni Mohammad-Ali Rajai
Ginsundan ni Akbar Hashemi Rafsanjani
Syahan nga Mangulo han Expediency Discernment Council
Ha puwesto
7 Pebrero 1988 – 4 Hunyo 1989
Gin-appoint ni Ruhollah Khomeini
Gin-unahan ni Gintukod an puwesto
Ginsundan ni Akbar Hashemi Rafsanjani
Api han Assembly of Experts
Ha puwesto
15 Agosto 1983 – 4 Hunyo 1989
Constituency Tehran Province[3]
Majority 2,800,353 (87.8%)[4]
Api han Islamic Consultative Assembly
Ha puwesto
28 Mayo 1980 – 13 Oktubre 1981
Constituency Tehran, Rey ngan Shemiranat
Majority 1,405,976 (65.8%)[5]
Imam ha Biyernes nga Pag-ampo ha Tehran
Nag-asumir hin puwesto
14 Enero 1980
Gin-appoint ni Ruhollah Khomeini
Interim nga mga Imam
Gin-unahan ni Hussein-Ali Montazeri
Personal nga mga detalye
Natawo
Sayyid Ali Hosseini Khameneh[6]

17 Hulyo 1939 (1939-07-17) (edad 84) (pitsa dida han sertipikado)[6]
19 Abril 1939 (1939-04-19) (edad 85) (tinuod nga pitsa)[7]
Mashhad, Khorasan, Iran
Partido nga politikanhon Independyente (tikang 1989)
Iba nga mga paglakip
ha politika
(Mga) Asawa Mansoureh Khojasteh Bagherzadeh (k. 1964)
Mga anak
  • Mostafa
  • Mojtaba
  • Masoud (aka Mohsen)[9]
  • Meysam
  • Hoda
  • Boshra
Mga kaurupdan Hadi Khamenei (bugto nga lalaki)
Urukyan House of Leadership
Alma mater Qom Seminary
Pirma
Websayt english.khamenei.ir
Personal
Relihiyon Islam
Denomination Twelver Shīʿā
Jurisprudence Ja'fari
Creed Usuli
Main interest(s) Uṣūl al-Fiqh, Tafsīr[10]
Notable idea(s) Fatwa against nuclear weapons
Alma mater
Militar nga karera
Allegiance  Iran
Serbisyo/sangá Islamic Revolutionary Guard Corps
Irregular Warfare Headquarters[11]
Mga tuig hin serbisyo 1979–80; 1980–81
Mga ginkaptan nga command Head of Revolutionary Guards[12]
Mga pag-awayan/mga gera

Iran–Iraq War

Hi Sayyid Ali Hosseini Khamenei[6] (Pinersyano: سید علی حسینی خامنه‌ای, ginluluwas [ʔæˈliː hosejˈniː xɒːmeneˈʔiː] ( pamati-a); puyde liwat igsurat it ngaran nga Alí Hoseiní Jameneí; natawo 19 Abril 1939)[13][14] usá nga Imamista nga Shia nga Marja' ngan an ikaduha ngan yanâ nga nálíngkod nga Supremo nga Namumuno han Iran, ha puwesto tikang han 1989.[15][16] Hiya anay an Mangulo han Iran tikang 1981 kutob 1989. Hi Khamenei amo an ikaduha-nga-gimaihai nga nag-alagad nga namumuno hin estado ha Butnga nga Sinirangan (sunod kan Sultan Qaboos han Oman), pati gihapon an ikaduha-nga-gimaihai nga nag-alagad nga namuno han Iran han naglabay nga gatostuig, sunod kan Shah Mohammed Reza Pahlavi.[17]

Sumala han iya opisyal nga websayt, gin-arresto hi Khamenei hin maka-unom ugsa mahingadto hin exilyo hin tuló ka tuig han paghadi ni Mohammed Reza Pahlavi.[18] Hiyá an target hin usá nga pagsari hin pag-asasinar dida han Hunyo 1981 nga nagdangat han iya tuo nga butkon nga ma-paralisar.[19][20]

Hi Khamenei usá han mga namuno han Iran dida han Iran–Iraq nga Gera han dekada han mga 1980, ngan ginpadukwag niya an iya pagkaharani han yana nga gamhanan nga Rebolusyonaryo nga mga Bantay nga iya gindudumara, ngan an mga komandante hiní hiyá it napili ngan nátánggal. Gingámit an mga Rebolusyonaryo nga mga Bantay hin pagsuprimir hin oposisyon ha iya.[21][22] Nagpadayon hi Khamenei pagsirbe nga ikatulo nga Mangulo han Iran tikang 1981 kutob 1989, samtang nagin hirani nga ka-alyado hiyá han syahan nga Supremo nga Namumuno nga hi Ruhollah Khomeini. Ha urhe, katapos hin pagkadelito ni Khomeini han iya pinamumulat nga masunod han hadto nga hi Hussein Ali Montazeri, nagsiring hi Akbar Hashemi Rafsanjani nga ginpili ni Khomeini hi Khamenei nga amo an masunod ha iya samtang nagharampangan an Katitirok hin mga Experto han pagpili han masunod nga Supremo nga Namumuno. Katapos han kamatay ni Khomeini, ginpili hi Khameini han Katitirok hin mga Experto nga amo an magin bag-o nga Supremo nga Namumuno dida han 4 Hunyo 1989, ha edad nga 49. Hiya an nangulo han mga surugoon han Astan Quds Razavi tikang han 14 Abril 1979.[23]

Mga footnote[igliwat | Igliwat an wikitext]

  1. Entekhab.ir, پایگاه خبری تحلیلی انتخاب. "توضیحات مجلس خبرگان درباره جلسه انتخاب آیت‌الله خامنه‌ای به عنوان رهبر در سال 68/ آیت‌الله گلپایگانی فقط 14 رای داشت". پایگاه خبری تحلیلی انتخاب - Entekhab.ir.[dead link]
  2. "letter to Hashemi Rafsanjani and resignation from presidency" (ha Persian). Khamenei.ir. 16 Agosto 1989. Ginkuhà 17 Hulyo 2018.
  3. "1982 Assembly of Experts Election", The Iran Social Science Data Portal, Princeton University, ginhipos tikang han orihinal han 19 Oktubre 2015, ginkuhà 10 Agosto 2015
  4. "چه کسی در نخستین انتخابات خبرگان اول شد؟ +جدول". 7 Enero 2014. Ginhipos tikang han orihinal han 10 Oktubre 2017.
  5. "Parliament members" (ha Persian). Iranian Majlis. Ginhipos tikang han orihinal han 7 Hulyo 2014. Ginkuhà 28 Oktubre 2014.
  6. 6.0 6.1 6.2 "A photo of Identity document of Ayatollah Khamenei" (ha Persian). Khamenei.ir. 1 Pebrero 2010. Ginhipos tikang han orihinal han 14 Agosto 2017. Ginkuhà 14 Enero 2018.
  7. روایتی از تاریخ دقیق تولد رهبر انقلاب از زبان معظم‌له+عکس
  8. "جامعه روحانيت مبارز جوان مي‌شود" [Combatant Clergy Association gets younger] (ha Persian). Fararu. 8 Hulyo 2012. 118101. Ginhipos tikang han orihinal han 2 Septyembre 2016. Ginkuhà 25 Hunyo 2016.
  9. Kazemzadeh, Masoud (n.d.). "Ayatollah Khamenei's Foreign Policy Orientation". Comparative Strategy. 32 (5): 443–458. doi:10.1080/01495933.2013.840208. eISSN 1521-0448. ISSN 0149-5933.
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 Ipakita an sayop: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named cgie
  11. 11.0 11.1 Raee, Sajjad (Winter 2008). Ardestani, Hussein (ed.). "Archived copy" نقش آیت‌الله خامنه‌ای در دفاع مقدس: سال اول جنگ [Ayatollah Khamanei's Role in the Sacred Defense: During the First Year] (PDF). Negin-e Iran: Quarterly for Studies of Iran–Iraq War (ha Persian). 7 (26): 9–24. Ginhipos tikang han orihinal (PDF) han 28 Abril 2016. Ginkuhà 15 Enero 2018.CS1 maint: archived copy as title (link)
  12. Detailed biography of Ayatollah Khamenei, Leader of Islamic Revolution, Khamenei.ir, ginhipos tikang han orihinal han 10 Abril 2016, ginkuhà 17 Marso 2016
  13. "Ali Khamenei". CGIE (fa).
  14. "taking look at the biography of Ali Khamenei". khamenei (fa). Ginkuhà 21 Marso 2014.
  15. "Iran". State. 23 Hulyo 2010. Ginkuhà 21 Agosto 2010. The government monitored meetings, movements, and communications of its citizens and often charged persons with crimes against national security and insulting the regime based on letters, e-mails, and other public and private communications. (Winaray: An gobyerno nagkinitakita hin mga katitirok, mga pangiwa, ngan mga komunikasyon han mga bungtohanon hini ngan agsob nga nagpinantahap hin mga tawo hin mga krimen patok han nasodnon nga seguridad ngan pag-insulto han rehimen nga binasehan ha mga surat, mga email ngan iba nga mga publiko ngan pribado nga mga komunikason.)
  16. "Profile: Ayatollah Seyed Ali Khamenei". BBC News. 17 Hunyo 2009. Ginhipos tikang han orihinal han 26 Marso 2009. Ginkuhà 28 Hulyo 2009.
  17. "The Supreme Leader – The Iran Primer". Ginhipos tikang han orihinal han 30 Hunyo 2016. Ginkuhà 1 Hulyo 2016.
  18. "Khamenei.ir". Ginhipos tikang han orihinal han 12 Nobyembre 2013.
  19. Hi Khamenei nag-iban han iya pagpakita[dead link] Agence France Presse, 20 Hunyo 2009. Ginkuhà 24 Septyembre 2009.[dead link]
  20. Maziar Bahari (6 Abril 2007). "How Khamenei Keeps Control". Newsweek. Ginhipos tikang han orihinal han 25 Oktubre 2010. Ginkuhà 29 Septyembre 2010.
  21. "Khamenei Will Be Iran's Last Supreme Leader". Newsweek. 17 Nobyembre 2009. Ginhipos tikang han orihinal han 16 Septyembre 2017. referring to the enormous power Khamenei has given Iran's Islamic Revolutionary Guards Corps, which, under Khamenei's direct control, has brutally repressed demonstrators, human rights activists, and opposition journalists. (nahanunungod han dako nga gahom nga ginhatag ni Khamenei han Corps hin Islamico nga Rebolusyonaryo nga mga Bantay nga ha ilarom hin direkta nga pagtugon ni Khamenei, brutal nga nagrepremir hin mga nagdemonstrar, mga aktibista hin katungdanan hin katawhan ngan mga oposisyon nga mga peryodista.)
  22. Jamsheed K. Choksy. "Tehran Politics: Are the Mullahs Losing Their Grip?". World Affairs Journal. Ginhipos tikang han orihinal han 22 Hulyo 2017. Ginkuhà 26 Nobyembre 2019. Khamenei has strengthened alliances with militant commanders, especially within the Islamic Revolutionary Guard Corps (IRGC), in the hope that all opposition to his authority will continue to be suppressed—as it was during the protests of 2009. (Ginpadig-on ni Khamenei in mga alyansa hin mga militante nga komandante, labi na ha sakob han mga Corps hin Islamico nga mga Bantay Rebolusyonary ha paglaom nga tanan nga opisisyon patok han iya pagdumara mapadayon hin ka suprimir - sugad han mga protesta han 2009.)
  23. "انتصاب آیت‌الله خامنه‌ای به عنوان رئیس خدمه‌ی آستان قدس رضوی". farsi.khamenei.ir. khamenei.ir. Ginhipos tikang han orihinal han 19 Agosto 2017. Ginkuhà 19 Agosto 2017.

Mga pinambasaran[igliwat | Igliwat an wikitext]

  • Sadiki, Larbi (2014). Routledge Handbook of the Arab Spring: Rethinking Democratization. Routledge. ISBN 978-1-317-65004-1.